Medan vi låg där i mossan under ekarna och krampaktigt höll våra händer flätade och dimman som dansade lätt ovanpå vår vinterhud och medan koltrasten sjöng i ditt bröst försökte jag så små frön i den torra, trötta jorden kring hjärtroten. Du såg in i mina uppgivna ögon och sen kom vågorna och vällde in över oss och vi höll andan, grävde ner oss bland trädens rötter och väntade på vårens första vindar i hopp om att de skulle föra med sig våra förlorade drömmars svalor som vi förlagt någon gång i snön när vi glömde bort vart vi var på väg. (english)
-
ebbapers liked this
-
marmushka reblogged this from innerisland
-
sorrowdivision liked this
-
haninge liked this
-
innerisland posted this
